Snökaos och ambulansfärd...

... Är helt slut i hjärnan, men måste bara skriva av mig... Det har kommit MÄNGDER med snö här hemma i helgen... plogbilarna kan knappt hålla E4:an öppen.... Å mitt i detta snökaos så har Moa haft fotbollscup i Nordichallen... Vilket inneburit att jag varit tvungen att ligga ute efter vägarna med bilen... har vid varje tillfälle jag begett mig ut sett en olycka!!

Varit ohyggligt tacksam varje gång jag själv kommit fram helskinnad... Så i morse tänkte jag nästan inte åka in å se någon match för det var såååå mycket snö... å på landet plogas det inte speciellt ofta... Moa hade redan åkt med sin tränare tidigare....
Hur det nu var så kallade mitt 6:e sinne på mig utan att jag förstod varför och jag begav mig iväg.. tog mig lyckligt fram och matchen började....

Inte långt in i matchen gör Moa en luftfärd... jaha, tänkte jag nåt knä som for åt fandes igen... men hon kliver inte upp... å tränarna springer in... då känner jag paniken komma krypande!!!
Ser att hon verkar ha ont åt huvudet och nacken... då kan jag inte sitta kvar längre.... springer ner till henne å möter tränarna när de lägger henne vid sidan av plan... hon har verkligen jätte ont i nacken.. som tur är kan deras lagledare detta och tar direkt och stabiliserar nacken... för sjukvårdare, eller nack kragar fanns inte på denna cup!! Jag ställer allvarligt frågan till svenska forbollsförbundet och Medelpadsfotbollsförbund... får man ordna cuper av denna storlek utan att ha sjukvårdare??? Är oerhört tacksam att vi hade den kunskapen inom laget!! Så det bar av med ambulansen upp på sjukhuset... å jag som trodde det möjligtvis var snön som skulle få mig att åka ambulans...
Nu hade hon en himla tur, det var inga skador på skelett, kotor eller diskar.. utan i mjukdelarna. Muskelfästen i nacken som fått sig en sträckning...
Men ni förstår vilket kaos det var inombords innan vi fick besked.. å bara väntan på ambulansen!! jag såg ju hur det bar av upp mot Umeå för att steloperera nacken!!!
Å sen ska man bibehålla lugnet på utsidan å få sitt barn att slappna av och andas djupt, när jag ser hur hon lider... FY FÖR FOTBOLL!!
Jag har en inbygd scräck för just såna här tillfällen.... å nu när jag kommit hem å får andas ut känner jag hur trött jag är och spänningshuvudvärken kommer krypande... tror att jag bara ska sova resten av dagen... å krama på min familj!! Kom ihåg det där ute... familjen är det enda som är viktigt... resten klarar man sig utan!